Tänk på att ditt besök på den här webbplatsen sparas i din webbläsarhistorik. Om du tror att någon kanske kollar vilka webbplatser du besökt så kan du rensa historiken. Läs mer om sekretesstips.

Är du rädd för den du är tillsammans med?

Mår du dåligt på grund av hur den du är ihop med behandlar dig? Träffar du någon som går över dina gränser och utnyttjar dig eller utsätter dig för våld? Är din partner svartsjuk på ett sätt som går ut över dig? Det är aldrig okej att någon utsätter dig för våld eller gör något som får dig att må dåligt, oavsett vem personen är och vad ni har för relation till varandra. Det är aldrig ditt fel och du har alltid rätt att få stöd och hjälp.

Det finns olika typer av våld, som till exempel:

Fysiskt våld kan till exempel vara att hålla fast någon, knuffa, slå, sparka eller ta stryptag. Fysiskt våld är ofta det som många tänker på när en pratar om våld.

Psykiskt våld kan vara kränkande eller elaka kommentarer, hot eller att hela tiden kräva att ha koll på var någon är och med vem. Det kan också vara att hota att göra någon illa genom att vara kontrollerande, anklagande eller aggressiv.

Sexuellt våld är att göra något på ett sexuellt sätt mot någons vilja, till exempel att ta på hens kropp på ett sätt som personen inte vill eller tjata sig till sex. Sex ska alltid vara frivilligt, annars är det ett övergrepp och en brottslig handling. Sexuella trakasserier, sexuella övergrepp och våldtäkt är exempel på sexuellt våld.

Digitalt våld kan vara att ständigt sms:a eller ringa för att ha full koll på var partnern är och vem partnern umgås med, begränsa vilka partnern tillåts att ha som vänner i sociala medier eller på andra sätt använda nätet för att kränka eller hota en person.

Det kan vara svårt att identifiera sig som “utsatt” eller att definiera något som “våld”. Våld utvecklar sig ofta stegvis. Det kan ta tid innan du uppfattar att du blir kontrollerad av din partner eller att hen utsätter dig för våld. Du har inte gjort något fel, oavsett vad den som utsätter dig för våld säger eller påstår, oavsett hur svartsjuk din partner är, oavsett om det känns som att du ”får skylla dig själv”. Det kan kännas som att den som utsätter dig har rätt och att ingen kommer tro på dig, men det är inte sant.

Det är aldrig ditt fel och du har rätt att få stöd och hjälp.

Att känna skuld eller skam är en vanlig reaktion på våld, men ansvaret ligger alltid på den som utövar våldet. Att bli utsatt för våld kan påverka ens självkänsla och göra att en mår dåligt på olika sätt, till exempel kan en känna sig sig orolig, stressad, ledsen eller nedstämd. Det kan göra det extra svårt att söka hjälp, men du har alltid rätt till det.

Se den syntolkade versionen av filmen
Se den teckenspråkstolkade versionen av filmen
Se filmen med engelsk textning / Watch the video in English

Varningstecken på en destruktiv relation

Min partner…

  • Messar mig överdrivet mycket och får mig att känna att jag måste svara snabbt.
  • Blir lätt svartsjuk.
  • Har åsikter om hur jag klär mig, sminkar mig, pratar eller rör mig.
  • Snackar skit om mina vänner och min familj och vill att vi tillbringar mycket tid bara vi två.
  • Får mig ibland att känna mig ledsen, rädd, skamsen, förnedrad, fel, arg, irriterad eller chockad, till exempel genom att säga kränkande kommentarer eller hota mig.
  • Kräver att jag ska göra saker, till exempel dela med mig av lösenord och ställa upp på olika typer av sex för att visa att jag älskar hen.
  • Växlar snabbt mellan att vara aggressiv/kall och kärleksfull/omtänksam.
  • Kallar mig för barnslig och omogen när jag inte vill gå med på något eller påpekar att jag tycker att hen beter sig fel.
  • Kontrollerar och begränsar vad jag gör och vilka jag umgås med.

Utsatt för våld som HBTQ-person

Även om våldet kan se precis likadant ut oavsett kön eller sexualitet så kan det även finnas vissa skillnader. Homofobi och fördomar kan göra att den som är hbtq-person utsätts på andra vis än i en heterosexuell relation. Den som använder våld kan till exempel hota med att “outa” dig om du inte är ute eller öppen med din sexualitet eller könsidentitet. Dessutom kan du vara mer isolerad och utlämnad åt din partner från början på grund av att familjen inte accepterat er relation eller att du flyttat från en liten ort till en större för att kunna vara öppen med din läggning. Kanske har du och din partner många gemensamma vänner, vilket kan göra det svårare att berätta om våldet för dem. Däremot finns det olika stödlinjer och organisationer som du kan kontakta.

Utsatt för våld och ha en funktionsnedsättning

Att ha en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning kan innebära att vara beroende av människor, hjälpmedel eller mediciner i ens vardag. Personer i ens närhet kan vara ett viktigt stöd. Men någon som står en nära kan också ha ett maktövertag som hen kan missbruka fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt. En partner kan till exempel gömma hjälpmedel och mediciner som ett sätt att utöva våld. Att söka stöd efter att ha utsatts för våld och övergrepp kan kännas ännu svårare om du är orolig att mötas av fördomar, men du har alltid rätt att få stöd och hjälp oavsett hur dina förutsättningar och behov ser ut.

Utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck

Den som har en kontrollerande familj eller släkt med starka hedersnormer kan sakna stöd från familjen för att lämna en våldsam partner, då de kan anse att skilsmässa och separation är skamligt. Om partnern från början inte accepterats av familjen kan det göra att den som utsätts för våld är särskilt isolerad och i behov av stöd utifrån. Kanske är den relation där du blir utsatt själva anledningen till att du brutit all kontakt med din familj. Det kan också vara så att den du är eller varit tillsammans med hotar att avslöja saker om dig till familjen som den vet att familjen inte kommer acceptera. Det kan kännas svårt att söka hjälp om en är rädd att mötas av okunskap och fördomar. Du som är utsatt kanske också känner dig rädd för att prata med en vuxen med risk för att ”avslöja” att du lever med starka hedersrelaterade begränsningar i hemmet. Men det finns stöd och hjälp att få.

Läs mer om hedersrelaterat våld och förtryck på Hedersförtryck.se

Läs mer om hedersrelaterat våld och förtryck på Jämställdhetsmyndighetens webbplats

Prioritera din egen säkerhet och hälsa

Om du är orolig för vad den du är tillsammans med ska göra mot dig eller andra, ta din oro på allvar. Fundera på om det finns någon i din närhet som du skulle kunna berätta för. Det kan till exempel vara en kompis, familjemedlem, lärare, skolkurator, tränare eller någon annan som du litar på. Det finns även stöd att få där du kan vara anonym.

Polisanmälan och juridiskt stöd

Om du vill göra en polisanmälan har du rätt till ett målsägandebiträde. Det är viktigt att du har ett sådant redan från första förhöret när du gör polisanmälan. Målsägandebiträdets uppgift är att ta tillvara dina intressen och stötta dig under en förundersökning och en eventuell rättegång. Ett målsägandebiträde är gratis. Om du vill veta mer om hur polisanmälan går till finns bra information på Brottsoffermyndighetens webbplats Jagvillveta.se. Du kan också få juridiskt stöd på ungarelationer.se.

Jagvillveta.se, Brottsoffermyndigheten

Juridiskt stöd, ungarelationer.se

Fem frågor till dig som är kille*

*Du som identifierar dig som kille.

Den här webbplatsen använder kakor (cookies)

Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. En del av dessa kakor är tredjepartskakor. Genom att använda vår webbplats accepterar du att kakor används. Läs mer om kakor och hur du kan stänga av dem.